Otroligt vad mycket man hinner med på 24 timmar och man är effektiv och inte sover för mycket. Jag landade lördageftermiddag. Snabbt in till hotellet och sen ut till Hartwall och Mässcentrum som fungerar som Presscentrum.
Hann kolla på Danmarks repetition och som det anstår en riktig Drama-Queen, så var det mycke plymer, flädrar i rosa-lila. Jag gillar ju denna låt och nu när jag sett den på scen så blir den ännu bättre. De flesta förstå-sig-påare verkar tro att den klara sig vidare till finalen. Let's hope.
Jag är för övrigt djupt imponerad av upplägget med scenen och ljussättningen. Scenen är egentligen mycket enkel men med en fantastisk ljussättning som slår allt annat jag någonsin sett. Mycket konstnärlig, kreativ, modern och jag hoppas verkligen att det kommer att se lika fantastiskt ut i tv-rutan som i verkligheten. Nytt för i år är också cat walken, men där får endast programledarna Jaana Pelkonen och Mikko Leppilampi vistas. Något som den svenska delegationen INTE gillar. De vill att Ola Salo ska få närma sig publiken med sin nakna bringa men det har YLE och EBU (European Broadcasting Union) satt stopp för.
Under gårdagskvällen / natten blev det besök på Irländska puben Dubliner där ungerska Magdi Rozsa höll konsert med sitt band. Vilken röst hon har! Jag kan lova att det var inte mycket schlager som spelades där - snarare Rolling Stones, You2 - och det var kanonbra. Efteråt blev det besök på årets Euroclub, som ligger i Vanha eller Gamla Studenthuset. Där försiggår en massa aktiviteter inklusive partyn och givetvis ett schlager-disco, där det bara spelas Eurovisionslåtar. Alla fans kan förstår texterna och vet exakt vilket land och vilket år som låten tävlade samt vilken plats den kom på. Hur kan man komma ihåg allt detta? Det är bara att inse att ett riktigt proffsigt fan också måste vara kalenderbitare.
Säkerheten har det ju skrivits en hel del om. Och nog bli man kontrollerad alltid. Idag söndag har jag säker passerat säkerhetskontrollen 20 gånger. Det sker varenda gång man går in i Presscentret eller i arenan. Kommer säkert att nöta upp minst ett bälte som skall av och på. Men hellre kolla en gång för mycke än för lite.
Det snackas en hel del om Vitryssland. Kanske mer om låtskrivaren Philip Kirkorov än om artisten Koldun. Kirkorov är inte bara extremt rik - han har också varit gift med Alla Pugatjova. Henne kommer ni väl ihåg från Jacobs stege? Som det anstår en välbärgad man så har han låtit transportera hit 2 st limousiner med lastbil från Minsk. Det duger inte med sponsorbilarna från Toyota om man ska transportera sig på ett ståndsmässigt sätt.
Idag har jag sett Norge repetera. Tyvärr - jag är ledsen alla kolleger och vänner i Norge - Guri Schanke får allt packa väskan på fredag. Det hjälper inte att låten är skriven av en svensk (Tomas G:son) och att kläderna slits av och kjolarna blir allt kortare, eller att hon har snygga ben. Bland mina många manliga bekanta så klagas det dessutom över att hon har bytt ut dansarna från finalen i Norge. Tidigare hade hon 2 svenska killar och de var mycket snyggare och än de hon har nu (säger de som vet - jag har inte jämfört dem så noga). Dessutom borde de träna lite mer på slutlyften - just nu svajar hon betänkligt. Kanske har killarna lite klena armmuskler.
Island tävlar ju också i torsdagens semifinal. Såg Eirikur och hans läderklädda musiker repetera idag. Hela bandet har handlat scenkläder i samma butik. Det kanske inte finns så många butiker på Island, som säljer svarta läderbyxor. Låten artar sig till det bättre, så nu spekuleras det i att den klara sig vidare. I så fall är det nästan full pott för Norden, 4 av 5, i finalen. Jag blir dock lite bekymmrad över Eirikurs hårsvall. Det skulle behövas en rejäl hårinpackning och hårbalsam efter varje tvätt skulle heller inte skada. Till och med Tomas G:sons hårman framstår som vårdad och frisk i jämförelse.
Ikväll blir det inga sena vanor. Ska vara på plats måndagmorgon kl 9 för då börjar de första repetitionerna av de 14 direktkvalificerade finallåtarna. Det ska bli mycket intressant att se och höra The Ark. Efter varje repetition är det presskonferens och då får man höra ett och annat. Många artister väljer också att sjunga i samband med presskonferenserna - kanske för att bevisa att de faktiskt kan sjunga utan förinspelad musik.
PS: Pojkbandet från Andorra kommer att bli "farligare" än jag trodde. Tonårspojkarna har en energisk framtoning som känns fräsch. Jag får kanske börja kolla upp hur man flyger till detta lilleputt-land. Om det är där vi hamnar nästa år så kommer i allafall vädret att vara behagligare än snålblåsten här i Helsingfors.
