Lopez Blogs

Ambassadbesök och officiell invigning i Oslo Rådhus. Nu stiger tempot och temperaturen ytterligare i Eurovisionens värld.

Även om många har varit här en hel vecka så var det först igår söndag som Eurovision Song Contest officiellt invigdes. Det skedde med stil och istället för röda mattan som man har i Oscars, så fick deltagarna skrida fram till Rådhusets pampiga entré på rosa mattan. En färg som matchar årets logotype.

Innan invigningen hann vi också med ett besök på Finlands ambassad och där var  det givetvis Kuunkuiskaajat hedersgäster. Nyfriserade dagen till ära. Värd för tillställningen var ambassadör Hans Ottelin.
Själv passade jag på att göra ett eget lite inslag i diplomatmiljö. Jag har ju min Bollywood karriär att tänka på.



Anna Bergendahl skred fram med Christer Björkman vid sin sidan. Hon var också nyfriserad och klädd i en klänning från Tiger med matchande Eurovision-färger.











Både Eva Rivas från Armenien och Filip från Portugal hade tagit finkläderna på. Det hade även denna okände man vars skor jag fick fotografera.

All form av reklam förekommer i Eurovisionens värld. I går höll Vitryssland party och det gick i kärlekens tema eftersom två av deltagarna i gruppen 3+2 förlovade sig. Uppvaktning i form av presenter och kärlekssånger skedde på scenen av diverse andra länders artister. Robert Wells ska ju spela piano med dem nästa vecka en eftersom han inte är på plats hade han skickat en ställföreträdare. Alexander Rybak hade med sig fiolen liksom mor och far och det snackades en massa på modersmålet ryska.

Kvällen värdinna var före detta Playboy modellen och journalisten Alexa från Vitryssland. Sedan ifjol är hon en stor beundrare av Alexander Rybak och har erbjudit sig att bli hans flickvän. Jag undrar om hon gjorde en ny invit under kvällens gång när Rybak rev av en polka (eller vad det nu var) på scenen.

Polens Marcin Mroziński är en ytterst charmerande man och jag har berättat att jag satsat pengar på honom och räknar med att han kommer topp-fyra. Han såg lite chockad ut även om det inte syns på denna bild.













Lettlands Aisha har en riktig rockbrud även om låten hon tävlar med är en ballad. I går rockade hon loss till Janis Joplins "Oh Lord, won't you buy me a Mercedes Benz". Jag framförde mina komplimanger och frågade om hon är Tina Turners arvtagare men den frågan hade hon tydligen fått förut. Moldaviens Olia Tira är en tidigare fotomodell men igår fick jag för mig att hon och är med i Idlaflickorna.












Eva Rivas från Armenien är Eurovisionens längsta tävlande men det hindrar henne inte från att gå i skyhöga klackar. En annan dam med klackar är Hera Björk även om hon i övrigt har lite andra former än Eva Rivas. Jag träffade Hera på en mottagning tidigare under gårdagen på Isländska ambassadens residens och hon hade vissa problem med att skorna inte var anpassade till trädgårdsmiljö.



Foto: Lilian

Ett av uppdragen som delegationerna har här i Oslo är att besöka varsin skolklass. Estland har varit hos en skolklass som gjort ett arbete om landet och då var det ju som hittat att få några Eurovisionartister att presentera för. Uttagningen i Estland har som mål att hitta nya talanger och inte bara att hitta nån som ska delta i ESC. Det fick vi veta av killarna i Malcolm Lincoln och Manpower 4.

Finland och Kuunkuiskajaat har övat idag och det gick som smort. De är så säkra på scenen och utstrålar otrolig glädje. ”Arja-klappen” är en smart gimmick – idag satt halva presscentret och klappade med när tjejerna övade. Idag hade de även på sig de kläder och smycken som gäller i semifinalen. Givetvis är det finsk design. Kläderna kommer från Noolan i Jakobstad och smycken från Kaleva Koru. Vi fick möjlighet att sudera dem på närmare håll i samband med presskonferensen.

Sociala medier är fantastiska och näst intill skrämmande. På denna video sjunger en 5-årig pojke från Slovakien Finlands låt ”Työlki Ellää”. I måndagskväll hade ca 300 sett videon och just när jag skriver detta är antalet uppe i 75.974. Otroligt!



Helt plötsligt har jag också hittat mina citat om Armeniens Eva Rivas i en amerikansk nyhetskanal på Hulig.com
Tur att jag skrev så positiva omdömen. Eva är en lång och ståtlig kvinna så henne vill man hålla sig väl med.



Vi gör vårt bästa för att leva ett sunt liv här i Oslo. Tidigare årens Mc Donalds luncher är utbytta mot nyttigare livsmedel. Till viss del är det också en kostnadsfråga. Ibland är det lägga sig ner och ta en lite paus men givetvis är det genast nångon där för att ta ett foto.

Foto: Lilian

Är helt slut efter dagens repetitioner. Här sitter man nu sent omsider och skriver så att fingrarna glöder. Förutom låtar som ska recenseras så ska ju den interna marknadsföringen skötas. Vi har tidigare konstaterat att det lönar sig att gå runt många flaggor. Helt klart ett vinnande koncept även i år. Ett enkelt trick som skapar intresse bland övrig press. Igår hade jag intervju med grekiska STAR channel. Idag har det varit NRK och norska TT som gjorde en halv timmes intervju med mig och Roger.


Sveriges Anna har gjort entré idag. Lilla Anna ser så ensam ut på scenen även om hon fått sällskap av några bakgrundssångare. Faktum är att hon behöver ingen rekvisita. Hon är supersäker och sätter låten vid första genomkörningen. Jag måste medge att jag varit lite orolig för hur det ska gå för Sverige i år. Det är jag inte längre. Hennes framträdande var en dagens behållning. Det här kommer att funka. Bland fansen är det otroligt många som tippar henne som segrare. Intressant är att att media inte utsett henne till segrare två månader i förväg - som ju hänt ett antal gånger de senaste åren.


Armenien har åkt upp i min topplista efter dagens rep. Jag tror att Apricot Stone kommer att tilltala TV-tittarna. Eva Rivas sjunger fantastiskt utan att waila. Hon har redan blivit utsedd till tävlingens vackraste kvinna och har helt klart det längsta hår, ca en meter enligt henne själv.

Dagens mest underhållande presskonferens stod Michael von der Heide från Schweiz för. Själv trivs han som fisken i vattnet på scenen och om han slutar som artist så hoppas jag att han får en egen talkshow på TV.
Om jag ska nämna några som jag blev mindre imponerade av så är det Danmark och Azerbaijan. Danskarna kändes osäkra och nervösa och stundtals lät det inte speciellt bra. Safura från Azerbadjan har rösten och låten men koreografin var alldeles för rörig i min smak. 'Less is more'.


Vår nya grej i år är annars videofilmning. Målet är att publicera en ny snutt varje dag och det ska inte handla om Eurovisionen. Vår 17 maj video får betraktas som en succé (om vi själva får säga det) och det har gett mersmak. Idag gjorde vi nedslag i Oslos Operahus och det resulterade i att jag hamnade i en annan filminspelning. Frågar någon om jag vill deklamera dikter inför ett norskt bröllop så ställer man givetvis upp.      




Foto: Lilian, Roger

Armenien: Eva Rivas ”Apricot Stone”
Armenien är ett av de nya länderna i tävlingen och medverkar för femte gången.”Apricot Stone” kan kvala in i årets, så kallade, mid-tempo-balladträsk. Misstolka mig inte nu - för om jag får välja så tycker jag definitivt att detta bidrag ska gå vidare till final.

Eva Rivas har en stark och bra röst och låten har ett bra bakgrundsbeat och en etnokaraktär som jag är svag för. Att hon sjunger om aprikoser kan tyckas konstigt men det finns en förklaring eftersom fruktens härkomst sägs vara Armenien och odlades här redan under förhistorisk tid.

Armenien startar som nummer 2 i semifinal 2.

Medverkat i ESC: Sedan 2006. 
Bästa placering: Sirusho med ”Qele, Qele”  nådde en mycket hedervärd fjärdeplacering år 2008.
Min personliga favorit: Sirusho med ”Qele, Qele” från 2008.



Källa/foto: www.eurovision.tv, www.evarivas.com

Armenien och Polen har bestämt sig och båda valde att satsa på etniskt influerade bidrag till Oslo. Jag är själv en stor favorit av balkan-etno-genren men av gårdagens bidrag blir det både flip och flop.

Förhandsfavoriten Eva Rivas tog hem segern i Armenien med ”Apricot Stone”. Låten inleds med ett vackert flöjtintro som sedan går over till en rytmisk ballad. Den handlar om hennes starka känslor för sitt hemland. Låten känns som en mix av serbiska Željko Joksimović "Lane moje" från 2004 och grekiska Elena Paparizou och det fungerar ypperligt. Eva Rivas sjunger bra och det här kommer säkert att bli en favorit även i Oslo.




Månne det är något liknade som Polska vinnare Marcin Mrozinski försöker uppnå med sin ”Legenda”? Sorry Marcin men då bör du nog boka in ett studiebesök till Armenien först. Låten är ett pretentiös etniskt drama med operainfluenser. Visst finns det ett igenkännande men detta är för diffust och rörigt. Gäller inte bara sången utan hela framförandet där man också plockat in lite folkdräkter för att försäkra sig om eventuella röster från tondöva som gillar folkloremodet. Låten avslutas helt abrupt och det verkar som man fått tidsbrist. Marcin är extremt poppis i Polen och då kan man komma långt med en tveksam låt. Synd - eftersom finalen innehöll ett flertal andra låtar som var bra mycket bättre, såsom gruppen Sonic Lake – ”There Is A Way”. Svängig up-tempo, pop-låt med souligt groove och en bra sångerska.

Kvällens största behållning var Polens superstar Edytę Górniak som uppträdde i mellanakten. Hon står också för Polens största ESC-framgång genom tiderna och blev tvåa 1994 med ”To Nie Ja!”, samma år som Polen debuterade i Eurovisionssammanhang.

(Källa/foto: tvp.pl; eurovision.tv; eva-rivas.livejournal.co; dziennik.pl)